Miljö- och hälsoriskbedömning av koppar

Många frivilliga satsningar inom kopparindustrin avser hållbar utveckling, proaktiva miljöskyddsåtgärder och hälso- och säkerhetsfrågor för arbetstagare.

På kopparindustrins initiativ påbörjades en frivillig riskbedömning år 2000. Tillvägagångssätten stämdes av med den italienska miljö- och hälsomyndigheten Instituto Superiore di Sanità, som fungerade som rapportör för EU-kommissionen och medlemsstaterna. I maj 2005 överlämnade Italien ett utkast av riskbedömningen för granskning till kommissionen och medlemsstaterna. I april 2008, efter tre års noggrann analys och förbättringar, slutfördes granskningsarbetet. Världens bästa toxikologer och ekotoxikologer i kopparfrågor har medverkat i dessa undersökningar som omfattar produktion, användning och återvinning av koppar. Resultaten bevisar att gällande lagstiftning är tillräcklig för att skydda människor och miljö.

Slutsatserna har godkänts av EU:s tekniska kommitté TC NES och den högsta vetenskapliga kommittén för hälso- och miljöriskbedömningar i EU; SCHER.(Scientific Committee on Health and Environmental Risk Assessments). I mars 2009, godkändes sedan slutsatserna av analysen av  EU-myndigheten och den frivilliga riskanalysen för koppar var den första att publiceras för industrin på ECHA:s (European Chemical Agency) webbplats.

Riskanalysen samt med TC NES och SCHER uttalanden har publiceras på ECHA:s webbplats: Öppna riskbedömning av koppar

Studiens slutsatser är att:

  • Koppar är ett nödvändigt näringsämne för såväl människor som alla levande organismer.
  • Existerande ramverk av lagar, som täcker koppars hela värdekedja från produktion och användning fram till det att produkten tjänat ut, säkerställer i allmänhet miljön i Europa, hälsan för dem som arbetar inom industrin liksom för allmänheten.
  • Kopparbrist kan drabba vissa personer – enligt WHO:s näringsrekommendationer gäller det om en vuxen person (70 kg) får i sig mindre än 1,4 mg koppar per dag.
  • Koppar är inte ett CMR- (carcinogent, mutagent, reproduktionstoxiskt) eller ett PBT- (beständigt, bioackumulativt, giftigt) material.
  • Kopparindustrin har varit proaktiv när det gäller att ta sitt ansvar.
  • Studien har försett både koppars värdekedja liksom tillsynsmyndigheter med en gedigen, vetenskaplig plattform, något som framtida initiativ till bestämmelser kan baseras på.
  • Den utgör en bas för reducering av risker gällande enstaka, lokala situationer, där planer för riskhantering behövs.
  • Ger kopparindustrin en stark, vetenskaplig plattform, nödvändig för att man skall kunna svara upp till kraven för REACH.