Livscykel

Att förbättra produkters miljöegenskaper, samtidigt med att hållbarheten genom hela tillverkningskedjan också förbättras, har blivit allt viktigare under senare år, både för konsumenter och för industrin. Parallellt har EU-initiativ, sådana som Sustainable Consumption and Production Action Plan – handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion – skapat större resurseffektivitet och utveckling av mer miljövänliga produkter.

Kopparindustrin har varit en av de främsta industrisektorer som arbetat med att minimera sin verksamhets miljöpåverkan. Investeringar inom utveckling av energieffektiva och miljöanpassade teknologier är betydande i Norden. Till exempel, metoden för smältning, som utvecklats i Finland, har varit en revolutionerande innovation när det gäller energieffektivitet i produktionen. Det används för närvarande i mer än hälften av världens smältverk. Dessutom går en tredje del av de europeiska kopparstillverkarnas energiförbrukning till ”end-of-pipe” miljöskyddsanläggningar.

Kopparproduktens livscykelanalys

Kopparindustrin har varit föregångare i livscykelanalyser. Livscykelbedömningar för de första stora halvfabrikaten (rör, trådar och plåt) publicerades på 1990-talet. Efterfrågan på kopparens livscykeldata har ökat stadigt, särskilt för byggprodukter. Kopparindustrin har nu i samarbete med välrenommerade specialister på livscykelinventering samlat information från tillverkare av koppar och kopparprodukter.

Resultaten redovisas på livscykelwebbsidan av Deutsches Kupferinstitut.

Nedan ett diagram som visar LCA-resultaten (global uppvärmningspotential– gWp) enligt olika påverkanskällor:

  • De som direkt kan påverkas vid  EU:s produktionsanläggningar (blå)
  • Indirekt påverkan, som ett resultat av den lokala mixen primärenergi (gul)
  • Andra indirekta utsläpp som inträffar längre fram i värdekedjan (orange)